Emmy Bergkvist

“När mitt yngsta barn, Kåre idag fem år, var bebis och hängde i sele på mitt bröst började jag måla igen. Det hade gått 15 år sedan jag sist satte färg på duken. Då var jag 20 år, lade jag pannan i djupa veck och gick på olika konstutbildningar. Men det blev en sån press och lusten försvann. Jag blev radiojournalist istället.

Men oj vad något väcktes i mig nu, där med en sovande bebis tätt intill. Vilken grej, nu var jag redo att börja måla igen. Och med glädje.

Jag vill att mitt måleri ska få andra och mig själv att stanna upp en stund i bruset och stå still och titta. Kanske värmas lite grann. Jag fångas framförallt av färger när jag målar. Men också av former och rörelse. När målningen är klar vill jag att andra också ska få möjlighet att göra det, stanna och fångas. Det känns viktigt eftersom vi ju ofta bara rusar förbi allting fort”.